Jag funderar mycket över det där med "universum". Över hur vissa saker sker just när de på något vis behöver ske och jag tänker många gånger att det måste finnas en mening med det, när det väl kommer till kritan. Som det faktum att Ratchel flyttade hit bara tio dagar innan Smella utan förvarning lämnade oss. Ratchel som inte var enligt planen - nästan ett helt halvår "för tidig" i vår plan och äldre än vi tänkt oss. Söta, lättsamma Ratchel som nästlat sig lika mycket in i våra hjärtan som hon verkar ha gjort i Eldars, på nolltid. Som vore hon en pusselbit som varit ute på vift men kommit hem igen. Jag vet faktiskt inte vad vi hade gjort om det inte vore för henne - jag tror hon på sätt och vis har räddat oss alla tre...
Eller som det faktum att på söndagen då Smella lämnat jordelivet, föddes på natten hennes fem barnbarn hos Malin Granqvist och Team Villiviimas. "Det var väl en Smella som envist ville tillbaka", skrev Malin till mig och mitt hjärta hoppade över ett slag när jag fick bilder på en mörk liten tik med ljusa fläckar ovanför ögonen. Precis som Smella...