Skönt att man har en hund som bryr sig ungefär såhär mycket när man lämnar honom ensam för att åka till jobbet tidigt på morgonen ;)

Igår hade vi en riktigt produktiv, ledig dag jag och skrutt. Började dagen med en riktig långpromenad i långlinan och fortsatte större delen av dagen med att rensa ur lite mer av flyttlådorna, tvätta, städa och fixa lite ordning i gäststugan. Hela dagen gick jag runt och grejade - nåja, VI gick runt och grejade eftersom Eldar gärna ville ha en tass med i allt jag gjorde - och fasiken vad vi fick gjort! Stannade givetvis upp då och då för en rejäl mysstund med skrutten. Igår hade han en såndär översocial dag (dom har blivit fler och fler sen vi flyttade känns det som.. inbillning?) och riktigt kom och strök sig med hela kroppen mot mig som en katt för att bli myst med. Slängde sig ned på marken för att rulla upp magen och be mig att klia honom, pressade in huvudet i mina armhålor eller puttade på mig med tassarna för att säga åt mig att fortsätta mysa om jag - gud förbjude - slutade. Såna stunder med honom är verkligen magiska. Han är mycket mer lättsam these days. I hundmöten, i hanteringssituationer, mer social... På dom flesta plan faktiskt. Och nu när jag tänker på det så kan det säkert delvis vara så att mitt humör spelar in ganska mycket i hur jag upplever honom nu? För sedan vi flyttade går jag inte längre runt ständigt trött och icke-utvilad, med den där stora inre stressen jag inte kunnat värja mig från i stan det senaste halvåret/året. Den typen av mental påfrestning påverkar onekligen mitt sätt att se på omgivningen, mitt sätt att kommunicera och uppleva saker. Jag tror att jag också är lättare att ha att göra med.. 

På kvällen rullade Marlene in på uppfarten med sin nya stolthet, bilen, och det var himla fint att se Eldar söka kontakt med henne på ett sätt han inte alls gjorde förra gången vi sågs. Han svansade runt kring henne mest hela kvällen och tiggde uppmärksamhet, lekte glatt med henne och lade sig vid hennes fötter för att småslumra medan vi åt middag. Kände skönt att se honom sådan, då han var betydligt mer reserverad/osäker förra gången, säkert av fler än en orsak. (Note to self: skriv klart och posta inlägget från i påskas!) 
Tog en härlig långpromenad i skogen och njöt av det fina sällskapet, solnedgången och naturen. Enda gången på dagen som Eldar inte hade tid över för oss tvåbenta. Han måste ha haft korn på vilt (vildsvin trodde Marlene) mest hela tiden där i skogen, gick med nosen antingen i backen eller vädrandes i luften och drog på som en annan tok. Jag är inte särskilt van vid att ha en tokdragandes husky i koppel, så för mig kändes det helknas ska jag erkänna. Blir liksom rätt stressad av att känna axeln nästan ploppa ur led (okej, not quite, men för en som levt med en överbelastad axel/skuldra ett bra tag känns det onekligen rätt otrevligt och smärta kan helt klart göra oss ganska lättretliga), så igår var det bra att ha Erik med sig ut att bytas av lite med ibland. På så vis fick jag chansen att jobba lite med mig själv och stressa ned emellan varven. 

Det är på sätt och vis bra att vi hamnat här med så mycket djurliv kring oss - det ger mig tillfälle/behov att träna ordentligt på situationerna och hitta fram till ett bra sätt att bryta/jobba med Eldar när jaktdrivet kickar igång. En utmaning helt klart. Men insåg tidigt igår morse att det är betydligt lättare att bryta honom/få honom att stressa ned om jag sätter honom och själv sätter mig tätt intill alternativt i en lite sned ryggsäck, snarare än att försöka prata/locka/dra vidare med honom. I det läget var han liksom inte mottaglig för min röst eller godis. Det flög upp en enorm hare ur diket, mitt framför nosen på Eldar, under morgonpromenaden och han blev helt bananas, såklart. Tog ett tag innan vi kom vidare, men jag lärde mig en del på den stunden. Drygt, men nyttigt! Och det lär ju komma fler tillfällen!

Nyligen åkte Erik och Eldar iväg för att lämna Marlene på flyget till norr. Känns rätt fint att veta hon kommer tillbaks en sväng på söndag för att plocka upp bilen vi ser efter åt henne. Finbesök kan man inte få för mycket av :)

...är det en sjukt nöjd pojk härhemma. Jobbade fantastiskt fint idag! Drog ovanligt fokuserat och jobbade framåt väldigt bra. Passerade hästar utan att ens tveka och till och med en lös hund som stirrade ut oss. Ingen ägare i sikte och Eldar blev väldigt osäker först, stannade upp och hade svårt att släppa de första sekunderna, men lyssnade sen när jag pratade med honom och fortsatte framåt utan konstigheter. Verkligen jätteduktigt av honom. Lösa hundar är en av de största utmaningarna för honom så det var väldigt fint att se honom hantera det såpass bra!

Tack för den här kalla dagen! Den behövde vi!

Så vände plötsligt vädret under gårdagskvällen och vi vaknade upp till en iskall morgon och en molnig himmel. Väderleksrapporterna skvallrar om att det ska vara ett par dagar. Man kan ju tänka sig att det här skulle kännas som en katastrof för en solälskare som mig - men nej då inte idag. För vi väljer att se det positivt; idag är ett tillfälle att plocka fram cykeln och dragselen. Det gillar vi. Trodde bestämt det skulle dröja läääänge innan det blev kallt nog igen. Tur att man kan ha fel.

Värmen stiger fort nu på dagarna! Som några utav er säkert förstått så jobbar jag sena kvällar - alltså inte den mest morgonpigga människan på jorden - men sedan vi flyttade ut på landet har min sömn förbättrats avsevärt och jag har nästan varje dag vaknat kring 6-snåret. Har inte fått upp gardiner eller dylikt än i huset och det innebär att jag vaknar med morgonsolen strålandes mot mitt ansikte varje morgon. Vet inte hur ni andra känner, men för mig är det ett fantastiskt sätt att vakna på! Vaknar lycklig, pigg och med energi som spritter i kroppen. Så morgonpromenaderna med Eldar har blivit allt tidigare och tidigare på sistone. Jättebra såklart eftersom vi hinner ut innan temperaturerna stigit till max. Dock går det ändå jättesnabbt för värmen att stiga..

Idag började vi dagen med kaffe och mys och sen en powerwalk. Nåja, powerwalk för mig i alla fall. Eldar pinnade på i flexit som han mest brukar; en ledig och bekymmerslös trav. Ingen lunk här inte om den hunden får bestämma. Genom skogen, förbi hästarna och fälten. Så himla vackert det är härute!

Eldar blir också mer och mer van och trygg med alla hästar som kommer fram och hälsar på oss, vilket är fint att se. Han anpassar sig fort. Idag passerade han utan att ens grymta (som han gör när han blir osäker på något) eller studsa runt i diverse lekinviter.

Vår lediga dag igår spenderade vi mestadels med att fixa och dona utomhus. Åkte och hämtade första materialet till stängslet/staketet och började senare bygga. 20 meter villastängsel är nu uppsatt mot sidan av tomten som vetter ut mot skogen. Ska justeras lite bara. Eftersom vi aldrig försökt oss på att sätta stängsel själva förut så blev det lite till att experimentera oss fram med den första delen, men jag tror det blir rätt bra det där när det är färdigt.

Vi började också rensa upp bakom friggeboden/vedskjulet där det ligger enorma mängder virke och ved och gammalt bråte. Så småningom är det där vi tänkt placera en hundgård, men först ska det ordnas upp mer och flyttas på all ved. Ett mindre hästjobb ;)

Det är svårt att finna motivationen att sätta dig framför datorn och blogga när solen skiner, himlen är alldeles blå och där finns så mycket annat att göra. Igår gick jag tillbaks till jobbet efter en ledig flytt-och-fix-vecka. Kändes inte alls jobbigt. Not. Hade nog börjat vänja mig rätt fint vid att ha hela dagarna fira att vara med Eldar, upptäcka nya skogsvägar, få sällskap av hästar på våra promenader längs de oändliga hästhagarna och fixa i huset.

Varmt har det varit. Eldar har varit rätt seg på dagarna - även om han emellanåt blir väldigt rastlös - och vi har hållit nere på promenaderna under dagen. Desto längre kvällspromenader har det blivit och i fredags fann vi äntligen fram till ett riktigt fint litet badställe i skogen. Perfekt när man har en hund som funkar bra löst fram tills det dyker upp en hare - för del lilla området var inhägnat med fårstängsel. Så det var med glatt hjärta vi släppte en toklycklig huskypojk lös vid vattnet. Han kastade sig i från den lilla bryggan (dock är det rätt grunt så han behöver inte simma) och jagade pinnar i vattnet som om han aldrig gjort annat. Dit går vi utan tvekan tillbaks fler gånger i sommar.

Eldar förvånar mig ständigt i hur cool han är med att bli lämnad ensam. Var helt förberedd på att behöva börja om nästan från början med ensamhetsträningen nu när vi flyttat, men nej. Började lite försiktigt i veckan med att låta honom va inne själv medan man fixade ute, för att känna av honom. Inte det minsta brydd. Så för varje dag har vi utökat tiden lite - åkt iväg och handlat en snabbis eller hämtat besök vid tåget eller dylikt. I fredags var han ensam i nästan två timmar och inte heller det var några konstigheter. Han var dock väldigt lycklig när vi kom tillbaks - och riktigt sken av stolthet när han fick beröm. Jag tror att den grabben VET hur duktig han varit och känner hur stolt jag blir över honom.

Nej den grabben reder sig allt. Och så skönt det är att se att han trivs!

...när man har ett smarrigt märgben? 

Efter morgonens första soltimmar tog regnet över. Vi har passat på att åka till Ikea för att plocka hem ett nytt garderobssystem och Eldar har under tiden legat och snusat i bilen, som varit sval och skön i regnet. Bilburen är en av de platser Eldar har absolut lättast för att slappna av i - på sätt och vis en fast punkt (om än oftast i rörelse) i livet. När vi sen kom hem fick han ränna runt lite på tomten medan vi andra plockade in det vi handlat. Ibland undrar jag om Eldar utsett sig själv till arbetsledare för han ska alltid befinna sig mitt i bygget, gärna inkilad mellan våra ben för att känna sig riktigt inkluderad. Idag fick han hjälpa till genom att plocka med sig kartongerna ut och tugga sönder dom till småbitar som var lätta att stoppa i sopsäcken - något han gjorde med glädje ;) 

Erik åkte för en stund sedan iväg för att hämta upp en Howard-fåtölj jag hittat via Blocket till ett riktigt superpris och under tiden roade jag och Eldar oss med lite klickerträning. Har börjat jobba lite mot det som ska komma att bli lite träning för bakdelen av min kära hund; flytta rumpan runt låda där framtassarna står kvar. Än har det inte riktigt lossnat, det där med att han har två bakben att använda när vi trixar. Men vi kommer dit. Det blir korta pass för att han inte ska tröttna eller tappa intresset för mycket - försöker fortfarande lära mig hitta balansen mellan superskoj och äsch-nu-hittar-vi-på-nått-annat-matte. Nu sitter vi här och lyssnar på regnet mot plåttaket (love it) och Eldar tuggar märgben medan jag dricker kaffe. Det är så jäkla fantastiskt att bo såhär. Inget stadsbuller, inga grannar som klampar runt eller spolar toaletter, inga borrmaskiner i betongväggar och inget jäkla byggdamm. Och en hund som verkligen verkar trivas som fisken i vattnet. Det om något känns riktigt, riktigt fint.

Det har varit ett par intensiva dagar nu det senaste, så som det ju ofta blir när man ska bryta upp från en bostad helt och hållet för att installera sig i en ny. Vi har haft familj från båda sidor som hjälpt oss, stökat och bökat i dagar och inatt sov vi äntligen vår första natt i nya huset. Vilken känsla! Att vakna upp 5:30 på morgonen (jag har ALDRIG varit en morgonmänniska) av att morgonsolens strålar vilar över ansiktet, mer utvilad än på månader och med en kropp sprittandes av energi - det är verkligen underbart. Så medan grabbarna låg och sov begav jag mig ut på en löparrunda runt skogen och körde lite kettlebells på gräsmattan.

Jag är verkligen positivt överraskad över hur Eldar tagit hela den här flytten med ro. Det har till och med varit så att grannarna (som är barn till de tidigare ägarna och nu har både föräldrarna och hundarna hos sig) kommit till mig och utbrustit "Men Gud så lugn och tyst han är! Och våra bara skäller på honom!". Han har verkligen varit superduktig och det trots att aktiveringen dessa dagar varit betydligt mindre än vanligt. Han har varit lättsam, social och framförallt verkat väldigt positivt inställd till allt det här nya. Även till de nya grannarna som kommit över ibland. Har pratat en hel del hund med dom sedan vi var och tittade på huset första gången, så de hade fått instruktioner att inte röra vid Eldar utan bara låta honom nosa ifred den dagen de skulle komma att ses. Och aldrig har väl Eldar tagit främlingars besök med sådan ro. Så fint att se och så skönt med människor som förstår och inte ifrågasätter varför man inte får klappa hunden. Det är verkligen synd att de inte kommer vara våra grannar i fortsättningen då även deras hus är till salu. Riktigt trevlig familj det där, både barnen och deras föräldrar (som sålde huset till oss) som vi verkligen klickade med från början. Men så är livet. Vissa individer ska man visst bara träffa korta stunder av ens liv, men det är ofta stunder som påverkar riktningen för ens liv i fortsättningen...

Det första Eldar gjorde när vi fick tillträde till huset i fredags var att lyckligt trava runt och reka hela stället (har ju bott hundar här tidigare också så han hittar leksaker gömda lite överallt på tomten haha), fann sig några bra viloplatser där man liksom kan ligga och chilla men ändå ha lite koll på läget och så förälskade han sig lite i den konstgjorda dammen här på tomten. Där finns nämligen fullt av liv - bland annat spännande små salamandrar som är väldigt intressanta att titta på. En annan fin sak med dammen, som Eldar snabbt gjort till vana, är att den ju är perfekt att svalka sig i när man är varm. Och varma dagar har det ju varit.

På nätterna har han sovit som en stock - full av nya intryck såklart. Dessutom är huset härligt svalt när det är varmt ute och det gillas nog av en hårboll som Eldar. Nej ni. Det här blir nog bra. Riktigt, riktigt bra. Älskar vårt nya hem!

..så skulle nog hela världen få vara fylld av fallna träd att klättra runt på. Det är ytterst sällan vi passerar de fallna träden kring Stora Skuggan utan att Eldar tar ett jättesprång upp på dom. Ända sedan vi började parkoura lite på skoj under promenaderna i höstas har han på eget initiativ hoppat upp på var och varannan stock, där han sen gärna stannar upp en liten stund för att se ut över sina "ägor". Som en Simba på sin Lejonklippa. En vacker dag ska jag minsann släpa hem en redig gammal stock till honom och låta honom ha den på nya hustomten. Där kan han sen få ligga som en kung och observera omvärlden, precis som han vill.

Det finns hundar som älskar att bli borstade - och så finns det Eldar. Han liksom jag själv finner det vara rätt trist att borsta håret dagarna i ända. Men nu när han fäller så det ligger små angorakaniner i varje vrå, är det liksom dags att plocka fram kardan ändå. Så idag blev det en sån dag.

Jag och Eldar stack ut med cykeln en kortare sväng på förmiddagen. Molnigt, kyligt men lite småfuktigt, så det blev till att hålla oss kring vattnet och vattna ofta. Sista vattenpausen (och där jag valde att avsluta dragrundan) gick han riktigt loss på vassen och gjorde kullerbytta efter kullerbytta så han till slut trillade ned i vattnet helt och hållet, den clownen.

Väl hemma igen var han sådär mystrött och ganska lättjobbad (för att vara Eldar). Trixade lite för att få honom att sitta/ligga där jag ville ha honom och borstade/masserade om vartannat. När han väl förstod det är rätt skönt ändå så låg han kvar utan gottebelöningar, med halvslutna ögon och verkade njuta rätt bra. Sen jobbade vi på så i säkert en timme. Borsta fem minuter, trixa/leka/ge utrymme som en kort belöning/paus när det blev för mycket myror i brallan eller när han helt enkelt bara ville ha lite space. Funkade riktigt fint och fåglarna därute blev nog lyckliga sen när de hittade den fina presenten jag lämnade åt dom i buskarna. Har tidigare sett dom roffa åt sig små pälstussar och använda dom i bo-bygget.

Imorgon blir en lugnare dag för hans del. Mycket flyttfix och saker som ska ordnas, så schemat är fullspäckat för oss tvåbenta. Så kommer det vara ett par dagar framöver; mycket att greja med och Eldar kommer få lite "ledigt". Men i huvudet mitt smider jag massor med planer inför sommarens påhitt med honom. Googlar tips på övningar för att öka bakdelskontrollen (Eldar har generellt rätt dålig koll på sin bakdel har jag märkt), drömmer om att leka lite med agility på nya tomten, påbörja simträningen och kanske få till en resa norrut i landet när vi har semester sen. Längtar!

Måndagsmorgon och lägenheten ser ut som kalabaliken i Bender. Flyttkartonger vart man vänder sig och man får liksom låtsas att man leker 'Inte nudda mark' när man hoppar fram över sakerna som ligger utspridda. Flyttkaos i all sin prakt. Det är när lägenheten ser ut som det gör just nu som jag förundras över hur fantastisk Eldar är; han rör ingenting. Jo, han har snott en PET-flaska ur kassen med pantflaskor, men det vet han ju att han får. PET-flaskor är det bland det bästa Eldar vet att ligga och roa sig med regniga dagar. Men jag sitter alltså här mitt i en kaosig lägenhet, med småsaker, kläder, skor och grejer överallt och min halvgalna unghund får inte ens för sig att sno en sko eller smutsig strumpa eller brödet som ligger framme eller ett av de femtiotal garnnystan som ligger på golvet. Och när jag tänker tillbaks har han alltid varit en dröm att ha att göra med på den punkten, så långt tillbaks jag kan minnas. Snacka om att man blivit lite bortskämd på det området när man inte ens reflekterar över om han kommer sno ens frukost när man låter den stå på bordet medan man går iväg för att göra något annat. Och nej, det är ingenting vi har tränat på medvetet.

Måndag och tolfte maj innebär också att det bara är fyra dagar kvar tills Dagen D. Det känns lika overkligt ännu, men otåligheten som finns inuti mig bara växer och växer. Längtar så jag går sönder nästan. I mitten av veckan kommer mamma till stan för att hjälpa oss med det sista nedpackandet och första uppackandet. Hon och jag kommer på fredag bege oss till huset och ordna med det allra första lilla husprojektet; måla om i vardagsrummet och en av väggarna i stora sovrummet. Då får också Eldar följa med ut och upptäcka sitt nya hem för första gången. I sommar kommer vi ha fullt med projekt; hägna in, bygga hundgård och fixa med trädgårdsland. Ser så väldigt mycket fram emot det! 

Ledig fredag och jag har hela förmiddagen försökt få med mig knashunden ut på promenad. Det regnar ute. Och han vägrar. Jag menar verkligen VÄGRAR idag. Vi har lyckats ta oss ett steg utanför dörren, men så blev han lite blöt och innan jag visste ordet av det hade han vänt på klacken och stuckit rätt in igen, tillbaks till sin säng och lagt sig. Och när jag försökte locka med mig honom ut blängde han bara tjurigt på mig som för att säga "tror du jag är så lättlurad?". Ser ingen mening med att bråka med honom - förr eller senare vet jag ju att han kommer behöva gå ut och att han själv kommer säga till - så idag gör vi det på hans sätt helt enkelt. Men nog är det ett stycke tjurig tonåring vi har här idag ;)

Idag är det bara en vecka kvar tills vi flyttar in i nya huset. Känns helt overkligt och stört fortfarande. Men det slog mig för någon dag sedan, på morgonkissen med Eldar, att jag är väldigt färdig med Stockholms innerstad. SÅ färdig. Har aldrig varit min grej att bo i stan och då är Hjorthagen ändå ett område med mycket mindre "stads-feeling" - eller var fram tills alla nybyggen startade. Men det faktum att jag har längtat ut på landet sedan dag ETT i Stockholm känns rejält nu när flytten är så nära. Det är liksom svårt att stänga ute den nästan smärtsamma längtan nu, som jag försökt göra dom senaste åren när jag behövt bo i stan p.g.a plugg, jobb eller helt enkelt för att jag satt mina relationer före. En vecka och nedräkningen är på allvar nu. Ska bli så väldigt skönt och befriande att endast behöva besöka stan för att jobba - eller när jag själv valt det. 

Jag är rätt säker på att flytten kommer vara odelat positiv för Eldar. Tror det kommer vara bra för honom med det utrymme som det både direkt och indirekt medför. Jag har funderat så mycket på det där på sistone. På om stan verkligen varit bra för honom om man ska se på det med helt öppna ögon. Jag vet egentligen inte om jag vet svaret på den frågan - men jag tror att det egentligen varit både positivt och negativt beroende på hur man väljer att se saken. Han har ju till exempel blivit en guldhund att resa med på bussar och tåg, bland andra saker. Men det jag däremot är ganska säker på är att stan och de människor som lever här inte fungerar med Eldar. Ja, nu generaliserar jag givetvis lite. Men kraven som ställs på hundar (och dess ägare), särskilt i miljöer som är väldigt folktäta, är enorma. En hund som är lite mera hund än vad som anses vara okej, får liksom inte riktigt plats här att vara bara hund istället för en "samhällsvarelse" som följer normerna som vi människor tagit fram. Och Eldar är ju just sådan; en hund, ett djur, framförallt. Vars person inte passar så bra i den fyrkantiga mallen. Så att komma till ett betydligt mindre samhälle, men framförallt mycket färre människor, tror jag kommer vara väldigt befriande för honom. Och för mig. För mig kommer ett utav mina största stress- och orosmoment, förhoppningsvis, minska markant. Jag kommer kunna slappna av mer, ha lite mer kontroll över vilka människor som kommer nära honom och känna mig tryggare i vetskapen om att vi kan vara lite mer ifred. Att vi kan få träna i vårt eget tempo, istället för att tvingas in i svårhanterade situationer när vi minst behöver dom. 

Lite tryggare i vetskapen om att vi kan få plats att vara bara dom vi är.

Det har varit ett par tysta dagar. En matte som i snart en vecka fått alldeles för dålig sömn och knappt lyckas hålla sig vaken om dagarna och en unghund som definitivt skulle behöva ut och springa av sig ordentligt. Vädret har varit riktigt trist - kallt, grått men framförallt tryckande. Och luftfuktigheten har varit riktigt hög ett par dagar nu. Vet inte hur det är med er andra, men utan sömn slutar jag fungera och då är det här vädret en riktig fiende. Är oerhört känslig för den typen av mental trötthet som det skapar - och det gör mig till en enormt dålig, energilös och faktiskt oengagerad tränare.

Så vi har kört ett par VÄLDIGT kravlösa dagar. Tagit det ganska lugnt och skrotat runt. Försökte mig på ett spår igår som var det sämsta i mannaminne (skrattar ihjäl mig när jag tänker på det nu) - och ännu ett fantastiskt tydligt tecken på att jag har en hund som plockar upp min sinnesstämning på två röda även fast jag inte alltid tror det. På gott och ont. Mental trötthet för mig innebär sämre tålamod, fokus och ork. Och Eldar plockar upp mitt icke-fokus, blir komplett banans och vill såklart gärna sticka på egna äventyr som är roligare än en zombie-matte ;)

Anyways. Färdigklagat. Och i helgen ska vi ta och vända på det här. Sova ut framförallt.